Det har inte gått obemärkt förbi att SSBF inför en egen 12 veckors grundutbildning för att utbilda nya heltidsbrandmän.

Ryktet säger att detta införs för att kunna anställa dem som normalt inte söker SMO (dvs kvinnor och invandrare), vad säger ni som är närmare insatta?

Hur ska 12 veckor räcka för att grundutbilda en brandman att verka i den ytterst komplexa riskbild som finns i SSBF? Bara introutbildningen för nyanställda (redan grundutbildade) brandmän ligger idag på 6-7 veckor pga komplexiteten i SSBF…

Citat från: heimer skrivet 17:15 - 21/02 2026

Citat från: MilKar0423 skrivet 17:33 - 20/02 2026

Citat från: heimer skrivet 00:46 - 20/02 2026

Citat från: Johan S skrivet 18:56 - 19/02 2026

Svävaren är utlånad till Sjöräddningssällskapet.

Tack för info, men varför har man lånat ut svävaren till SSRS?
Vintertid när isen ligger är svävaren enda möjligheten att nå öarna runt Lidingö inom 30 minuter.

SSRS har varit tvungen att omplacera stora delar av sin svävarflotta, blandannat till västkusten och Stockholmsområdet p.ga isläget, man har säkerligen lånat ut den därför.

Nu finns det säkert någon form av överenskommelse med SSRS, men att avhända sig kontrollen över egna resurser till en frivilligorganisation skapar viss osäkerhet. Hade det inte varit mer rimligt att SSBF tog beslut om beredskapshöjning och själva förla 2 man i beredskap 24/7 för att bemanna sin svävare?
Svävaren måste i rådande isläge ses som en kritisk resurs!

Vet inte hur du anser det osäkert, då hela organisationen kring sjöräddning i Sverige är uppbyggd med SSRS som grund, vilket i sig är ett tydligt bevis på att det inte alls är osäkert. Man anser säkerligen att svävaren gör bättre nytta i deras händer en ett kommunalförbund som lätt blir begränsade av lagar, regler och policys. SSRS besvarar sjöräddning normalt sett på statligt vatten och vid statlig räddningstjänst, men blir i 9 av 10 fall även begärda av kommunal räddningstjänst vid olyckor på kommunalt vatten. Som jag förstår det är det enklare att begära statliga räddningsresurser på kommunalt vatten, en vice versa även fast det ofta händer. Säkert har någon i denna tråd mer inblick inom området, men med min kunskap och erfarenhet är så fallet.

Jag tänker inte primärt på sjöräddning, utan på SSBFs behov att kunna ta sig till öarna vid räddningstjänstlarm när båtarna inte kan lämna kaj pga isläget. Det är därför stationen på Lidingö har en svävare

Svävaren är utlånad till Sjöräddningssällskapet.

Tack för info, men varför har man lånat ut svävaren till SSRS?
Vintertid när isen ligger är svävaren enda möjligheten att nå öarna runt Lidingö inom 30 minuter.

Jag har inte hört några signaler om att fler FIP-bilar skulle ge en bättre rekryteringssituation på Ljusterö. Stora delar av ön klarar man 10 minuters anspänningstid. Det är några få ställen där det lite för långt.

Tack för svaret! Ljusterö är intressant: Från värn på 90-talet till Rib 1+4 och sedan gå ner till att knappt klara 0+2 för att nu vara påväg upp till 1+4 igen

Citat från: heimer skrivet 23:50 - 01/02 2026

Tackar för svaret. Har Ljusterö kvar rökdykarkompetensen och tillämpar man fri inryckning vid exempelvis brand i byggnad?

Nej, Ljusterö har inte rökdykarkompetens sedan flera år. Om det är fri inryckning i dagsläget har jag dålig koll på, men tidigare har det tillämpats.
Denna tråd behandlar FIP-bilar, så fortsätt diskutera det ämnet i denna tråd.

Tack för svaret. Menade inte gå off topic, tänkte att det påverkar vilken typ av fordon som behövs på stationen. Hade fler FIP-fordon kunnat underlätta rekryteringen?

Citat från: heimer skrivet 03:00 - 22/01 2026

Citat från: 19-16 skrivet 19:25 - 21/01 2026

Man kan naturligtvis inte minska storleken hur mycket som helst och fortfarande ha ett funktionellt utryckningsfordon.

Varför inte det? Om syftet är att komma fram så snabbt som möjligt i Gamla stan med 1-2 man för att göra en första insats med handbrandsläckare skulle man kunna använda små bilar likt Mini Coopers eller motorcyklar:

https://m.youtube.com/watch?v=4Uhj5vCMI4A&t=3s&pp=2AEDkAIB

https://m.youtube.com/watch?v=4WkmIFzQVCs

Blir garanterat dyrare i längden och mindre effektivt. Ska man köpa in MC måste personal utbildas och ges behörighet på dessa, bara där har vi stora omkostnader. Sen är andrahandsvärdet på MC väldigt dåligt. Fordonet används utöver som FIP i gamla stan även som transportfordon för MIRG utrustningen, vart ska denna placeras på MC? Och Minicooper blir påtok för små för den uppgiften.

Ja det blir dyrare jämfört med en VW Transporter, men då får man ett fordon som lättare kan ta sig fram i Gamla stan. Intresset att komma fram med FIP i Gamla stan och göra en första insats för att rädda den kulturhistoriska bebyggelsen måste vara överordnat behovet att få med väskor för MIRG-uppdrag. Ekonomiska medel borde finnas för separata fordon.

Enligt vad jag kommer ihåg är det handbrandsläckare.

Tack för svaret! Om man endast har handbrandsläckare, varför satsar man då inte på ett ännu smidigare fordon än VW Transporter för Gamla stans trånga gränder?

Hur fungerar det med FIP-bilar på de stationer som har heltidsbemanning dagtid vardagar och deltid övrig tid? Tänker exempelvis på Vaxholm, Knivsta och Upplands Bro (finns säkert många fler exempel i landet).
Står FIP-bilen hemma hos brandmannen hela dygnet, dvs även när denne inte har beredskap under dagtid, eller behövs fip-bilen hämtas/lämnas på stationen i anslutning till beredskapens start/slut?