Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna medlem har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - PB

Sidor: [1] 2 ... 4
1
Veteranfordon / SV: Gammal tankbil, 4-axlig!
« skrivet: 16:30 - 12/07 2019 »
Tack för svaret! Låter som en dyr lösning för lite vatten med det chassiet. I alla fall på sikt med fler hjul och mer teknik i framvagnen som kräver underhåll. 12000L är ju ingen match på tre axlar heller.

2
Veteranfordon / Gammal tankbil, 4-axlig!
« skrivet: 12:05 - 25/06 2019 »
Jag sitter och slösurfar lite på blocket och hittar då följande bil:
https://www.blocket.se/lund/Brandbil_Scania_R143EL_85580113.htm?ca=10&w=3

Nu verkar den vara civil och användas för vägvattning eller liknande, men färgen, pumputrustningen i bak och det gamla radionumret, 684, antyder ju definitivt att den har ett förflutet som brandbil.

Är det någon som vet någon om den här bilen? Rätt ovanligt med fyraxlig tankbil. Har den exceptionellt stor tankvolym eller är det något annat skäl till den lösningen?

Jag lyckas tyvärr inte lägga in en bild, så ni får hålla tillgodo med att titta i annonsen så länge den finns kvar.

3
Veteranfordon / SV: Utryckning nr 3, bild från Uppsala
« skrivet: 21:33 - 13/11 2018 »
Exakt var museets bilar befinner sig vet jag inte. Det är inte omöjligt att de flesta av dem faktiskt står i Vänge, eller på annan plats, även om man säger att de hör till museet. Hur som helst så ingår tankbilen i samlingarna numera.

4
Veteranfordon / SV: Utryckning nr 3, bild från Uppsala
« skrivet: 20:31 - 12/11 2018 »
Tankbilen i Almunge bytes ut mot en Scania lastväxlare i slutet på 2015. Den har registreringsnummer HGL340 och står nu på brandkårsmuseet i Gamla Uppsala.

5
..och de gamla FIP-bilarna får nya liv. Här är gamla 221-4460 som numera lever vidare som dragare av RescueRunner Peter Borg hos SSRS Öregrund:
https://www.facebook.com/SSRSoregrund/photos/pb.1752561378293269.-2207520000.1529822053./2085842394965164/?type=3&theater

6
Räddningstjänst och brandkår / SV: Nya Scania CrewCab
« skrivet: 00:21 - 12/12 2017 »
För mig som befinner mig på insidan av hytten så ser det väldigt bra ut. Det jag gillar med Scania är att dubbelhytten är en egen produkt och inte bara en halvmesyr för att man ska ha en dubbelhytt på programmet. Främst bakdörren ser bra ut. Bred, bra handtag, bra placering relativt baksätet. Gillar också möjligheten till liten ruta nertill i framdörren. Det här är verkligen inte bara ändring för ändringarnas skull. Invändigt är det en otrolig skillnad mot en 20-30 år gammal bil.

Tyvärr så står min station förmodligen i tur för nyare bil nu, så det lär väll dröja sådär 20 år innan jag får sitta i en hytt som denna.

7
Titta ett steg till ner i fordonens näringskedja - vad har man för reserv och övningsbilar? Har man P93:or ute på styrkor så är det inte otroligt att det står både 1 och 2-seriescanior som reserv och övningsbilar. Och då börjar tekniksprånget från dagens bilar bli väl stort. Även om bilarna i sig är i bra skick. En deltid på landet sliter inte ut en bil, om de inte har otur med rost eller så.

Många förbund bildade av en drös småkommuner har ju ofta en ganska spretig fordonspark också med både helt olika fordonskoncept och olika lösningar i bilarna. Så det kan kanske vara värt att köpa tre likadana, lite äldre släckbilar på ett bräde och endera ställa som reservbilar eller ut på styrkor för att likrikta. Det är liksom bara brandbilsnördar som gillar variation... I det praktiska arbetet ställer det till en massa problem. Något av det bästa de gjort med fordonsparken där jag jobbar är att skaffa identiska reservbilar. Udda bilar på styrkorna är mest ett problem för fordonsmeckarna, styrkan kan ju sin bil. Men att var enda gång det kommer en reservbil behöva ha ner hela styrkan för en smärre övning i fordonskännedom är inget kul. Likaså att varenda rökövning ska börja med lite strul för att knappt någon begriper sig på hur pumpen på övningsbilen fungerar längre.

Men detta är återigen spekulation - jag jobbar inte i Jämtland.

8
Övrigt, Blåljusmyndigheter / SV: Bussolyckan i Härjedalen
« skrivet: 22:46 - 04/04 2017 »
Uppsala - Sveg är ganska precis 30 mil fågelvägen enligt Eniro kartor. Olyckan skedde väll strax SÖ om Sveg.

Uppsalas ambulanshelikopter har enligt wikipedia (som i sin tur hänvisar till eurocopter) en räckvidd på 827km. Troligen beror det lite på last och så vidare, men det verkar alltså inte orimligt att den klarar en tur och returresa till trakterna runt Sveg.

Det måste ju vara en väldig fördel för sjukhusen i närheten att några mer avlägsna ambulanshelikoptrar kan ta några svårare fall med sig till sjukhus en bit längre bort för att jämna ut belastningen på sjukvården lite vid sådana här olyckor. I alla fall Uppsalas ambulanshelikopter har ju läkare ombord och klarar ganska avancerad vård under transport.

9
Skall man tolka detta som att Uppsala ingår i Attundas primära räddningsplan?
Attunda har ingen egen enhet för tung räddning? Låter konstigt!
Vad Attunda har och inte har vet jag inget om, men däremot så fungerar dagens larmplaner för alla räddningstjänster anslutna till SSRC så att man har en utpekad förstastyrka utifrån olyckans geografiska belägenhet och sedan en lista med resurser som ska med beroende på olyckans typ. Operatörerna plockar ihop de resurser som behövs från samtliga räddningstjänster som ingår i samarbetet. Så även om Attunda har egen tung räddning så kan man ha bedömt att det var bättre att dra Fyrislund för att de har kortare körtid, eller att den station som huserar en eventuell tungräddning i Attunda var ute på annat larm eller liknande. Eller så har man helt enkelt bestämt sig för att utnyttja tung räddning från Uppsala eller SSBF och har ingen själv.

Det här är en väldig styrka jämfört med hur man gjorde förut, då ett område från Norrtälje i öster ända till Sala i väster och Stockholm i söder till Tierp i norr kan dela resurser gränslöst. Det är ju inte alltid som de administrativa gränserna i Sverige är lämpliga som gränser för räddningstjänsters arbete. Uppsala Brandförsvar har ju sina mest utrustade stationer i sitt områdes absoluta södra kant (dvs Uppsala stad), med bara några km innan man är i Attundas område. Norra Norrtälje kommun nås snabbast för förstärkning från stationer i Östhammars kommun osv. Vad gäller specialresurser som kanske bara används vart annat år eller så i en mindre räddningstjänst så är det en stor fördel att samverka kring dessa enheter. Inte så mycket för kostnaderna, prylar är ganska billigt, men mer för att hålla uppe kompetensen. Uppsala har exempelvis tung räddning just på Fyrislund för att de har fältet nära och kan öva enkelt.

10
Jag tänkte om inte vinschen är bra för egen del? Exempelvis att dra loss sig själv om man kör fast eller om man behöver dra sig upp för en brant och hal backe vintertid?

Skönt att ni har extraljus nu i alla fall, får väl hoppas att släckbilarna kompletteras med det när de åker ut på "ytterstationerna"

Nu är jag förvisso inte på Värmdö, men har dock frontvinsch. Nej, frontvinschen används ytterst sällan till egna fordon. Kör man fast förstabilen så vill man ju oftast snarare bakåt, ditåt marken höll. Ingen större nytta med sin egen frontvinsch då. Ibland kommer dock förstabilens vinsch till nytta när någon försökt vända eller parkera tankbilen på lite onödigt svag mark. Går man i diket rejält så är det bara att bita i det sura och ringa en tungbärgare. En femtons vinsch monterad strax över marken förslår ingen stans i det läget.

Så nyttan med vinsch är för kättingdrag, om man använder den metoden, stabilisering av välta fordon, säkring av fordon i slänter, släpa undan saker som är i vägen, släpa undan fordon som hotas av brand osv. Eftersom vi där jag jobbar har avtal med trafikverket om att lämna vägen i farbart skick så vinschar vi ganska ofta fordon av vägbanan eller in på någon parkeringsficka eller så varifrån bärgaren kan hämta dom.

11
Räddningstjänst och brandkår / SV: TMA-skydd på lastväxlare
« skrivet: 09:28 - 20/10 2016 »
Även belysningsmasten och högtryckssläckaggregatet som står på golvet nedanför för ju tankarna till räddningstjänst.

De flesta räddningstjänster spärrar ju redan idag väg med tunga fordon såsom tankbilar, lastväxlare eller höjdfordon en bit bakom olyckan. För personer på skadeplats så fungerar det förmodligen lika bra som TMA-fordon. För den som till äventyrs kör in i barriärfordonet så är det dock en avsevärd skillnad att köra in i en lastväxlarbil med eller utan "TMA-kudde" (vad heter en sådan där nervikbar stötdämpare egentligen?).

Jag har väntat på den första svåra olyckan där någon kör in i räddningstjänstens barriärfordon och den följande debatten. Det har inte hänt ännu, vad jag vet i alla fall. Någon släckbil har väl blivit påkörd, men de har ju en lite annan funktion. Nu finns det ju säkert dom som genast drar till med "skyll dig själv" eller "rätt åt dom" eller så om någon skadas svårt eller dör för att de kör in i våra barriärfordon, men nej, vi ska förebygga och avhjälpa olyckor även åt de som inte har förstånd nog att bete sig klokt. Så jag tycker inte att det är någon dålig tanke att ha bättre skydd bakåt på barriärfordonen för att också skydda de som vi vill skydda oss mot.

12
En liten fundering, är insatsledaren 4080 verkligen låst på stationen i Östhammar ??
På många andra ställen utgår ju just insatsledaren från bostaden efter kontorstid, ja förutsatt att det inte radikalt förändrar insatstiderna i förhållande till om man varit på stationen.

Som sagt en fundering.

Scaniaolsson
Vad jag hört så har man funderat på att ha IL i beredskap i hemmet, men det har fallit på att för få personer i organisationen har både lämplig kompetens och bor på lämplig plats för att få ihop det.

13
Lite bilder jag hittat:
221-4070 i sin tidigare skepnad som 23 438, och innan den larmutrustades:
http://www.utryckning.com/orebro/visafordon_franindex.php?fid=10612

Gamla stegen 802 som stod i Östhammar sin sista tid, fram till ca 2011:
http://www.utryckning.com/orebro/visafordon_franindex.php?fid=81

221-4030, hävaren som såldes från Uppsala brandförsvar till räddningstjänsten norduppland en tid innan sammanslagningen, och som sedan återkom till Uppsala:
http://www.utryckning.com/orebro/visafordon_franindex.php?fid=73

14
Lite svar på frågorna:
-4070 är en Skoda Octavia, ca årsmodell 09 eller så. Gamla räddningstjänsten Norduppland leasade ett gäng som besiktningsbilar m.m. varav en i sinom tid blev larmutrustad för att kunna fungera som reserv för IVPA-bilar eller i värsta fall ledningsfordon. Alla de andra Skodorna lämnades så vitt jag vet tillbaka när man gick in i Uppsala Brandförsvar, men denna var det ju diverse hål i så det var nog lite surt ekonomiskt att släppa lesingavtalet. Bilen ingick en tid i Uppsalas allmänna småfordonspark, men utrustades sedan med det mesta som FIP-bilarna har i samband med att Östhammar gick från 1+1 heltid +3 deltid dygnet runt till dagens lösning. Man hade då lite tunt med personal på RIB-sidan ännu, så 4070 placerades i Gimo och bemannades med en brandman från Gimostationen, utöver Gimos ordinarie 1+4, för att förstärka Östhammar deltid. Bilen FIP-utrustades eftersom brandmannen alltid hade bilen med sig och åkte på 90 sek, precis som en FIP. Inom en inte oansenlig del av Östhammars område kommer dessutom en liten bil på 90 sek från Gimo före en släckbil på 6 min från Östhammar, så FIP-utrustningen och därtill utbildning var nödvändig.
När styrkan i Östhammar blev fulltalig så flyttades bilen till Östhammar. Det borde vara ungefär ett år sedan. Varför det tagit så lång att få den officiellt operativ som FIP i Östhammar vet jag inte, för då och då har den verkat som sådan ändå redan tidigare.

-Att sitta som insatsledare på 4080 är förmodligen skittråkigt, ja. Inte händer det mycket. Anledningen att 4080 sitter i Östhammar och inte Tierp, eller någon annan stans, har att göra med körtider. Från Uppsala kör 1080 eller 1180 till Tierp på runt en halvtimme. Från både Uppsala och Tierp är det närmare en timmes körning till exempelvis Öregrund, på betydligt sämre vägar. 4080 täcker också de NÖ delarna av Tierps kommun ganska bra via V76.

-Höjdfordon har det funnits av lite blandad, men mest sämre, sort i Östhammar genom åren. Fanns väll någon 70-talshävare (volvochassie, tror jag) en bit in på 2000-talet, som utrangerades. Sedan stod där Uppsalas gamla 70-tals stegbil (en Scania L80 eller kanske L110) fram till 2010-11 någon gång. I RTJ Nordupplands sista tid KÖPTES Fyrislunds gamla hävare, den som nu är 4030 och ska bort. Uppsala Brandförsvar fick alltså ganska omgående tillbaka bilen de en gång sålt!

Sett till bebyggelse (utrymning) så finns inte behov av höjdfordon i Östhammarstrakten. De få hus som är så höga att man inte klarar dem med utskjutsstege ska enligt uppgift vara byggda med annan andra utrymningsväg.
Men det finns ju en del rätt stora industribyggnader i trakten såsom Forsmark, Sandvik Coromant, Hargshamns hamn, Jaco, osv, så rent praktiska behov av höjdfordon borde ju finnas...

15
Nya 1130 är levererad. Lite ovant att inte se en Scania eller Volvo. Ser liten och nätt ut (om det inte bara är hyttens form som luras). Bra i så fall då det är kinkigt på många platser att komma fram med höjdfordonen idag när bara hävarna är i drift.

Bild har jag hittat här:
https://twitter.com/arnevall/status/676757030049329154

Chansen att gamla 1130 blir annat än avyttrad borde vara minimal med tanke på hur mycket den varit avställd de senaste åren.

Sidor: [1] 2 ... 4