En VW Transporter är ungefär 530 cm lång, 190 cm bred och 200 cm hög.

Vilket fordon skulle då vara relevant där storleken faktiskt gör någon väsentlig skillnad för framkomligheten?

Som jämförelse är en Volvo XC60 465 cm lång, 190 cm bred och 170 cm hög.

Man kan naturligtvis inte minska storleken hur mycket som helst och fortfarande ha ett funktionellt utryckningsfordon.

Med min mångåriga erfarenhet av att framföra fordon i denna storleksklass, framför allt i stadsmiljö, skulle jag säga att det sannolikt är mycket få situationer där skillnaderna i måtten ovan får någon praktisk betydelse. Detta gäller särskilt när man tar i beaktande att föraren ändå måste kunna hantera fordonet med den precision som krävs för att storleksskillnaden ska spela någon verklig roll.

Storstockholm har inte renodlade FIP-funktioner utan de är mer att se som komplementfordon.
I Vaxholm står den mest på stationen och tas av de som inte får plats i släckbilen under deltidsberedskapen. Vid hjärtstoppslarm används den ibland som första bil pga snabbheten och smidigheten.

Tack för svaret! Gäller samma sak även på Ljusterö som är renodlad deltid med 1+2?

Oj idag damp tidningen ner i min brevlåda !
Tack redaktionen för ett fullmatat nummer .

Storstockholm har inte renodlade FIP-funktioner utan de är mer att se som komplementfordon.
I Vaxholm står den mest på stationen och tas av de som inte får plats i släckbilen under deltidsberedskapen. Vid hjärtstoppslarm används den ibland som första bil pga snabbheten och smidigheten.

 

Hur fungerar det med FIP-bilar på de stationer som har heltidsbemanning dagtid vardagar och deltid övrig tid? Tänker exempelvis på Vaxholm, Knivsta och Upplands Bro (finns säkert många fler exempel i landet).
Står FIP-bilen hemma hos brandmannen hela dygnet, dvs även när denne inte har beredskap under dagtid, eller behövs fip-bilen hämtas/lämnas på stationen i anslutning till beredskapens start/slut?